Hur mår den svenska restaurangbranschen och vart är den på väg under 2026? Här får du en djupgående prognos baserad på färska siffror och trender. Vi går igenom nuläget 2024–2025 med försäljningsdippar och rekordmånga konkurser, men även de krafter som kan vända utvecklingen. Du som krögare får konkreta råd om hur du skyddar lönsamheten, vilka gäster du ska satsa på och hur digitala verktyg som gästdata och AI kan hjälpa dig växa trots tuffa tider. Läs vidare för att rusta din restaurang inför 2026!

Var står restaurangbranschen nu? Läget 2024–2025 i siffror

Konkurser, försäljningsvolym och lönsamhet

De senaste åren har varit en berg-och-dalbana för svenska restauranger. Efter pandemins akuta kris kom en kortvarig rekyl, men under 2023–2024 bromsade marknaden in igen. Statistik visar att 2024 blev ett mörkt år: totalt 943 restaurangföretag gick i konkurs under 2024, nästan dubbelt så många som under ett normalt år före pandemin. Till och med enskilda månader slog distinkta rekord; i mars 2025 noterades 122 konkurser på en enda månad.

Branschorganisationen Visita rapporterar att försäljningsvolymen i restaurangnäringen minskade med cirka 1,5 % under 2024, efter att ha ökat svagt i början av året men fallit under sommar och höst. Faktum är att volymerna började backa först två år in i det ekonomiska stålbadet, ett tecken på hur starkt svenskarna värderar att kunna äta ute. För 2025 förutspådde Visita i stort sett nolltillväxt (–0,1 % i basprognosen), och försäljningsvolymen fortsatte att vika nedåt under första halvan av 2025.

De svaga intäkterna i kombination med ökade utgifter har pressat lönsamheten hårt. Många restauranger gick på marginalen redan innan volymerna dök, och nu har det blivit ännu tuffare. Visitas chefsekonom beskriver att ”situationen skiljer sig mycket åt från företag till företag, men kostnadsflexibiliteten har blivit mer avgörande än någonsin”, de krogar som kunnat skära kostnader och snabbt anpassa sig står bättre rustade, medan andra går på knäna. Antalet konkurser har legat på mer än dubbla nivåer mot normalt ända sedan 2023 och fortsätter.

Trots dessa mörka siffror finns även exempel på restauranger som klarat krisen bättre än snittet. Till exempel gick hotellens restaurangförsäljning upp med +6,3 % i volym under första kvartalet 2024 tack vare ökad turism, och många snabbmatsställen höll intäkterna uppe när gästerna valde billigare alternativ. Men för branschen som helhet var 2024 ett bakslag och återhämtningen dröjer. Enligt Visita räknar man med en försiktig vändning först under andra halvan av 2025 och fram till dess gäller det för många att överleva på sparlåga.

Den tuffa verkligheten märks i vardagen för krögare runtom i landet. ”Gästerna håller hårdare i plånboken nu”, säger en erfaren restaurangägare vi kan kalla Kalle. På hans lunchrestaurang i Uppsala började allt fler dela på en rätt och dricka vatten i stället för läsk under 2024. Intäkterna föll, medan kostnaderna för mat, el och hyror sköt i höjden.

Kalle tvingades tänka om, han strök de minst lönsamma rätterna från menyn, förhandlade om priser med leverantörerna och införde ett enkelt stammiskort för att locka tillbaka sina bästa kunder. Det gav resultat: trots färre gäster totalt såg han att intäkten per besök sakta ökade igen mot slutet av året. Kalles exempel är långt ifrån unikt, men det visar att det går att parera krisen genom att anpassa sig i tid.

Kostnadsläge, priser och löner

Varför är marginalerna så pressade? Mycket handlar om kostnader. Under 2022 och 2023 steg priserna på i princip allt, livsmedel, energi, transporter, i rekordtakt. Inflationstoppen är nu passerad, men restaurangerna brottas med ett högt kostnadsläge. Matpriserna steg betydligt långsammare 2024 än tidigare, endast ca +1,1 % jämfört med året. Detta kan jämföras med +5,5 % matprisökning under 2023 och extrema +18,6 % under 2022. Med andra ord har råvarukostnaderna slutat rusa, och vissa varor (frukt, grönt, kaffe) blev till och med billigare under slutet av 2024. Det är en välkommen andhämtning för alla krögare som sett sina inköpskostnader skjuta i höjden. Även el- och drivmedelspriser, som var mycket höga vintern 2022/23, föll tillbaka under 2024. Men lättnaden är relativ, priserna ligger kvar på en hög nivå, och det är osäkert om de någonsin sjunker tillbaka till pre-inflationsnivåer.

Personalkostnaderna har också ökat. Hotell- och restauranganställda fick löneökningar enligt nya kollektivavtal under 2023–2024, vilket innebär ungefär 3–4 % högre löner per år. Statistik från SCB visar att arbetskostnadsindex för hotell- och restaurangbranschen steg med cirka 2,9 % på arbetarsidan under 2024–25 och ännu mer, ~5,7 %, för tjänstemän (chefer). Utöver lönerna har även arbetsgivaravgifterna ökat i praktiken, bland annat slopades rabatten för unga anställda under 2023, vilket gjort det dyrare att ha extra personal. För många företag har detta inneburit en svår balansgång: man behöver personal för att ge bra service, men löneökningarna måste kompenseras av högre intäkter som just nu är svåra att få in.

Andra kostnadsbomber är till stor del utom krögarens kontroll. Lokalhyror indexeras ofta mot KPI och har därför stigit i takt med inflationen. Många restauranger sitter dessutom med uppskjutna skatter och avgifter från pandemiåren, skulder som nu förfaller till betalning. Enligt Visita kämpar många företag med just dessa skatteanstånd från pandemin, som nu lägger en tung sten på kistbotten. Visita har efterlyst att regeringen inför bättre och mer flexibla avbetalningsplaner för de uppskjutna skatterna, så att inte annars livskraftiga krogar knäckts av en skuldbörda. Tills vidare är dock verkligheten att 2024 och 2025 inneburit rekordhöga kostnader på i princip alla fronter för restaurangnäringen.

Vad debatten säger – ”restaurangbranschen går under”

Det ekonomiska nödläget för krogarna har inte gått obemärkt förbi i media. Under 2023–2025 har flera branschdebattörer larmat om en pågående “krogdöd” och brist på förståelse från politiskt håll. I en uppmärksammad debattartikel i Dagens Industri (DI) sommaren 2025 skrev krögaren Faje Gani att “Sveriges restauranger håller på att gå under – men ingen lyssnar”. Han menade att branschen är hårt pressad från alla håll och presenterade en rad åtgärdsförslag för att rädda restaurangnäringen.

Bland annat föreslog Gani sänkt moms på restaurangmat, statliga lånegarantier för krisande krogar och noll arbetsgivaravgift för unga anställda. Vidare ville han se en särskild “restaurangkommission” för att rensa upp i byråkratin som omger branschen. Hans inlägg satte fingret på en frustration som många krögare delar: regelkrångel och höga pålagor anses förvärra krisen. Många restauratörer vittnar om att de idag lägger orimligt mycket tid och pengar på administration, tillstånd och rapportering, resurser som istället borde ägnas åt gästerna och verksamheten.

Branschorganisationen Visita har också varit tydlig i debatten. De har krävt åtgärder som att återställa nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga och att slopa det så kallade “matkravet” i alkohollagen. Matkravet innebär att en bar med utskänkningstillstånd måste ha ett fullt kök och kunna servera lagad mat, något Visita menar är föråldrat och hämmar nya bar- och pubkoncept. Glädjande nog har regeringen signalerat att matkravet kommer avskaffas under 2024/2025, vilket skulle spara kostnader och förenkla för många mindre krögare.

Den halverade matmomsen som införs 2026 är däremot en källa till oro i branschen, anledningen är att momssänkningen gäller enbart livsmedel i butik, inte mat som säljs på restaurang. Företrädare varnar för att detta snedvrider konkurrensen mellan matkassar och krogbesök. Flera riksdagsledamöter har redan motionerat om att även restaurangbesök borde omfattas av den sänkta matmomsen. Kort sagt: det pågår en intensiv diskussion om hur politiska beslut påverkar restaurangernas överlevnad. De allra flesta är överens om att restaurangnäringen spelar en viktig roll för jobb (särskilt ungdomsjobb) och upplevelser i samhället, frågan är vilka åtgärder som krävs för att stötta branschen genom krisen.

Drivkrafterna som formar restaurangbranschen 2026

Ekonomin, räntor, köpkraft och konsumentbeteende

Utgången för 2026 beror till stor del på de stora makroekonomiska drivkrafterna. Efter ett par år med lågkonjunktur och fallande hushållskonsumtion finns tecken på att svensk ekonomi är på väg mot en vändning. Enligt Konjunkturinstitutet (KI) har hushållen redan ökat sina konsumtionsutgifter fyra kvartal i rad och konsumentförtroendet steg under sommaren 2025. Prognosen är att BNP-tillväxten ökar under 2025 och ytterligare under 2026, när hushållen får mer pengar över tack vare en expansiv statsbudget. Det dröjer visserligen till 2027 innan lågkonjunkturen helt är över, men 2026 väntas bli ett steg i rätt riktning.

En avgörande faktor är inflationen och ränteläget. Under 2023–2024 bet hundratals tusen hushåll i det sura äpplet med högre bolåneräntor och ökade levnadskostnader. Detta slog direkt mot restaurangbesöken, när privatekonomin är ansträngd drar man ned på uteätandet.

Mot slutet av 2024 kröp inflationen nedåt och prognoserna pekar på att inflationen blir mycket låg 2025–2026 (omkring 0 % KPI under 2026, tillfälligt nedtryckt av skattesänkningar på mat och el). Matmomsen halveras från 12 % till 6 % i april 2026 (gäller livsmedel i butik), vilket kommer att märkas på prisnivån i matbutikerna. För hushållen innebär det mer luft i budgeten, även om restaurangnotan tyvärr inte blir billigare av momssänkningen, kan en allmän avlastning av ekonomin göra att fler unnar sig att gå ut och äta. Samtidigt väntas Riksbanken börja sänka räntan under 2025. KI:s prognos är att styrräntan går ned mot ca 1,75 % år 2026, från en topp runt 4 % under 2024. Lägre räntor ger hushållen lite andrum och ökar konsumtionsutrymmet. Sammantaget innebär detta scenario att hushållens köpkraft stabiliseras eller ökar svagt under 2026. Efter att ha hållit hårt i plånboken under 2024–25 kan svenskarna börja unna sig fler restaurangbesök om de upplever att ekonomin förbättras.

Det finns dock osäkerheter. Arbetslösheten väntas ligga kvar runt 8–8,5 % 2025–2026, vilket är relativt högt och kan dämpa konsumtionen för vissa grupper. Mycket hänger på att den allmänna ekonomiska oron släpper; om nyhetsflödet präglas av låg inflation och sjunkande räntor kan konsumenternas beteende svänga tillbaka mot mer normal spendering. Statens insatser, som skattesänkningar och elstödsutbetalningar, kan också spela in på marginalen. Men huvudregeln är: går ekonomin bättre, så går folk oftare på krogen. Därför är konjunkturutvecklingen en nyckel för restaurangbranschens 2026.

Gästernas nya beteenden, värdejakt, hemmaätande och upplevelser

Parallellt med de hårda ekonomiska faktorerna förändras också gästernas beteenden och preferenser. Under krisåren 2022–2024 har svenska folket anpassat sig för att få ihop vardagsekonomin, och många av dessa beteendeförändringar kan leva kvar in i 2026.

En tydlig trend är ökad prismedvetenhet och “värdejakt”. En färsk undersökning från Visita visar att nära hälften (45 %) av svenskarna har minskat sina utgifter på restaurang det senaste året. Man går kanske ut lika ofta som förr, men spenderar mindre per tillfälle. Gästerna hoppar över förrätten, väljer husets vin istället för det dyra glaset, eller delar på en dessert istället för att ta varsin. “Antalet restaurangbesök håller i sig relativt stabilt, folk går fortfarande ut och äter, men de hoppar kanske över förrätten, eller väljer ett enklare vin”, konstaterar Visitas chefsekonom Thomas Jakobsson. Detta beteende pressar restaurangernas intäkter per gäst. I praktiken har många krogar sett snittnotan sjunka när gästerna sparar.

Den höga inflationen på mat och dryck har också drivit fler till hemmaätande. Istället för att äta lunch ute varje dag tar man matlåda ett par gånger i veckan. Familjer kanske väljer fredagsmys hemma med hämtpizza istället för ett restaurangbesök som lätt blir fyra gånger dyrare. Dagligvaruhandeln (livsmedelsbutikerna) tog marknadsandelar från restaurangerna under 2023 när hushållen började snåla, och den trenden kan fortsätta så länge prisskillnaden är stor. Att matmomsen sänks i butik 2026 gör att prisläget i matbutiker relativt sett blir ännu mer förmånligt jämfört med restaurang. Restaurangerna behöver därför ge gästerna skäl att välja “uteservering” framför hemmamiddag, antingen genom prisvärda erbjudanden eller genom upplevelser man inte får vid köksbordet.

Just upplevelsekonsumtion är en trend som kan gynna branschen. Många konsumenter, särskilt unga vuxna, prioriterar fortfarande sociala upplevelser högt. Efter pandemin finns ett uppdämt behov av att umgås ute. En middag på restaurang ses inte bara som att “köpa mat” utan som en social aktivitet och njutning. Gästerna ställer dock högre krav när de väl går ut, man förväntar sig god service, trevlig miljö och kanske något extra (t.ex. live-musik, temakvällar eller unika rätter). Hållbarhet och hälsa är också allt viktigare: många gäster väljer restauranger som erbjuder hälsosammare alternativ och miljötänk (t.ex. vegetariska rätter, lokala råvaror, minskat matsvinn). För krögare innebär detta att man kan locka gäster trots tuffare tider genom att paketera restaurangbesöket som en helhetsupplevelse och kommunicera det mervärde man erbjuder. En tuff ekonomi gör att gästerna väljer sina tillfällen mer noggrant, men när de väl går ut vill de ha kvalitet för pengarna.

Sammanfattningsvis: Gästerna 2025–2026 är mer prismedvetna, äter hemma lite oftare och vill ha ut mer av varje restaurangbesök. Det betyder inte att de överger krogen, snarare att konkurrensen om gästernas uppmärksamhet skärps. De restauratörer som förstår sina gästers nya beteenden och anpassar sitt erbjudande därefter står bättre rustade. Det kan handla om att erbjuda prisvärda paket (t.ex. “veckans vardagsmiddag” till kampanjpris), om att skapa unika upplevelser värda att betala för, och om att kommunicera sitt värde tydligt i alla kanaler.

Politik, regler och arbetskraft

Sist men inte minst påverkas branschens framtid av politiska beslut och arbetsmarknadens utveckling. Vi har redan berört några aspekter (som momssänkningar och regelkrav), men låt oss sammanfatta de viktigaste faktorerna inför 2026:

• Momssänkningen på livsmedel 2026: Regeringens beslut att tillfälligt halvera momsen på livsmedel (från 12 % till 6 % under perioden 2026–2027) är tänkt att gynna hushållen genom billigare matkassar. Dock omfattar den inte restaurangbesök, vilket skapar en konkurrensnackdel för branschen. Risken är att fler väljer att köpa färdig mat i butik i stället för att äta på lokal, om prisskillnaden ökar. Branschföreträdare arbetar för att restaurangnäringen ska inkluderas i momssänkningen, men i skrivande stund (slutet av 2025) är det oklart om så blir fallet.
  
  
• Arbetskraft och lönenivåer: Restaurangbranschen är personalintensiv och har traditionellt förlitat sig en del på ung arbetskraft och även arbetskraftsinvandring (t.ex. kockar från andra länder). Nya regler skärper kraven: sedan slutet av 2023 krävs en lön på runt 27 000 kr/månad för att få arbetstillstånd i Sverige, och det diskuteras att höja kravet till ca 33 000 kr (motsvarande medianlön) framöver. Detta höjda lönegolv för arbetskraftsinvandring slår direkt mot restauranger som tidigare kunnat anställa exempelvis utländska kockar eller diskare till lägre löner.
  
  Samtidigt är ungdomsarbetslösheten hög, och regeringen vill få fler unga in i jobb, men man har inte aviserat någon ny sänkning av arbetsgivaravgiften för unga (som annars kunde underlätta för branschen). Sammantaget kan restauranger 2026 behöva kämpa med rekryteringsproblem: det är redan idag svårt att hitta utbildade kockar och serveringspersonal, och de som finns kan kräva högre löner för att stanna kvar i yrket. Branschen försöker möta detta genom att förbättra arbetsvillkor och arbetstider, men personalomsättningen är tyvärr fortsatt hög på många håll.
  
  
• Regelförenklingar: På den positiva sidan väntas vissa onödiga regler lättas eller tas bort till 2026. Ett exempel är det omtalade matkravet i alkohollagen, som regeringen signalerat att man vill slopa. Att inte längre behöva ha fullt kök för att driva en bar med tillstånd kan öppna för nya bar- och pubkoncept och spara kostnader för krögare. Myndigheter som Tillväxtverket arbetar även med regelförenkling i besöksnäringen generellt. Förenklade tillståndsprocesser, digitalisering av kontroller och liknande kan minska den administrativa bördan något framöver. Dock tillkommer nya regler också: exempelvis ställs högre krav på rapportering av kassatransaktioner, kontroll av personalliggare med mera. Hållbarhetsrelaterade regler (kring avfall, plast, energi) skärps troligen ytterligare kommande år, vilket kan innebära både kostnader och möjligheter (att ligga i framkant med hållbara lösningar kan vara ett försäljningsargument).

Övergripande kan man säga att politiska beslut kan både hjälpa och stjälpa restaurangbranschen år 2026. Skatte- och arbetsmarknadspolitiken påverkar kostnader och tillgång på personal direkt. Näringslivspolitiken och regelverken påverkar hur lätt det är att starta och driva krog. Inför 2026 hoppas många krögare på åtgärder som sänker kostnadstrycket (t.ex. arbetsgivaravgifter) och stimulanser som ökar efterfrågan (t.ex. att inkludera restauranger i momssänkningar eller införa riktade kampanjer för att få folk att besöka lokala restauranger). Branschen har starka företrädare i Visita och Svensk Besöksnäring som fortsätter driva dessa frågor. Som enskild krögare gäller det att hålla koll på regeländringar och snabbt utnyttja de möjligheter som ges, till exempel att anpassa sin verksamhet när matkravet försvinner eller att söka tillgängliga stöd för energieffektivisering, digitalisering med mera. Politikens vindar kan svänga, men de företag som är alerta och flexibla kan vinna fördelar i processen.

Från kris till möjligheter, tre realistiska scenarier för 2026

Framtiden är förstås oviss. Ingen kan med säkerhet säga exakt hur 2026 blir, men man kan skissa på några sannolika scenarier för restaurangbranschen baserat på de drivkrafter vi diskuterat. Här är tre scenarier, negativa, neutrala och positiva, som hjälper oss förstå riskerna och möjligheterna framåt:

Bas-scenariot – långsam återhämtning

I basscenariot planar de negativa trenderna ut under 2025 och branschen stabiliseras under 2026 med en svag uppgång. Ekonomin förbättras sakta: inflationen är låg, räntorna har sänkts något och hushållen börjar så smått att öka sin konsumtion igen. Restaurangbranschens totala försäljningsvolym kanske inte rusar i höjden, men vi kan se en liten tillväxt på någon enstaka procent under 2026. Konkurstakten bromsar in jämfört med 2023–24, även om den fortfarande ligger över det historiska snittet. De restauranger som tog sig igenom lågkonjunkturen kan börja känna viss lättnad i form av stabilare råvarupriser och något bättre kundflöde. Men marginalerna förblir tunna, många använder eventuella intäktsökningar till att återställa finanserna efter de svåra åren. I basscenariot blir 2026 ett mellanår av försiktig återhämtning, där nyckeln för krögarna är att hålla i kostnadskontrollen och vara redo att fånga upp den efterfrågan som så sakteliga kommer tillbaka. Konkurrensen om gästerna är fortfarande stenhård, men den slutar förhoppningsvis att hårdna ytterligare. Mot slutet av 2026 kan vi förvänta oss lite mer optimism, kanske en antydan till ökade bokningar inför julborden 2026 jämfört med 2025, men full normalisering dröjer troligen till 2027 och framåt.

Negativt scenario – fortsatt press på volymer och marginaler

I ett mer pessimistiskt scenario uteblir återhämtningen och branschen förblir hårt pressad även under 2026. Kanske stannar den allmänna ekonomin av (en ny global nedgång, fortsatt hög arbetslöshet) eller så drabbas Sverige av nya kostnadsschocker. Utfallet skulle bli att restaurangförsäljningen fortsätter minska även 2026, om än marginellt, och att konkurserna ligger kvar på rekordnivåer eller ökar ytterligare. I det här scenariot ser vi fler kedjor dra ner på antal enheter och många små självständiga restauranger tvingas slå igen då kassaflödet inte räcker. Gästerna fortsätter hålla hårt i plånboken – “krogdöden” blir tyvärr en realitet i vissa områden, med tomma lokaler som följd. Ett negativt scenario skulle också kunna triggas av politiska beslut som slår fel: till exempel om regeringen höjer arbetsgivaravgifter eller genomför kraftiga skatteändringar som minskar hushållens disponibla inkomst. För krögare gäller det i detta läge att övervintra så gott det går: kapa alla kostnader som går, kanske förkorta öppettiderna, förhandla hyreslättnader och jobba stenhårt med att behålla de mest lojala gästerna. Det negativa scenariet är tufft, men inte omöjligt, restaurangbranschen har klarat svåra kriser förr (90-talskrisen, pandemin) och de företag som är mest innovativa och uthålliga kan överleva även denna gång. Men vi skulle se en tydlig utslagning, där de svagaste försvinner och endast de starkaste eller mest nischade blir kvar till 2027.

Positivt scenario – effektivisering, fokusering och digital tillväxt

I ett positivt scenario utnyttjar branschen krisen som en katalysator för förändring och kommer ut starkare på andra sidan. Här antar vi att ekonomin utvecklas gynnsamt: hushållens konsumtion tar fart ordentligt under 2026 tack vare stabilare priser och sjunkande räntor, turismen ökar (fler utländska besökare lockas av den svaga kronan) och politiken ger viss hjälp (kanske inkluderas restauranger i momssänkningen, eller så införs tillfälliga stöd för besöksnäringen). Men den stora skillnaden är branschens egna omställning. Många restauranger har under krisåren effektiviserat verksamheten, man har bantat menyn,digitaliserat bokning och beställning, lärt sig använda data för att förstå lönsamheten per rätt och per gäst.

I det positiva scenariet får dessa åtgärder full effekt när efterfrågan tar fart. Restaurangerna kan öka försäljningen utan att kostnaderna skenar i takt, vilket ger en skjuts åt lönsamheten. Vi ser även att vissa aktörer tar marknadsandelar: kedjor och grupperingar som har resurser att satsa kan komma ut och etablera sig i tomma lokaler som konkurrenter lämnat. Samtidigt blomstrar innovationen, många krögare tänker i nya banor kring gästupplevelser, koncept och marknadsföring, ofta med hjälp av ny teknik.

Sverige har flera lovande startup-företag inom restaurangtech; till exempel valdes vi på Guestro ut i Vinnovas satsning Innovativa Startups 2025, vilket understryker den digitala potential som finns i branschen. I det positiva scenariot omfamnar branschen dessa nya lösningar, från AI-baserade verktyg för gästanalys till hållbara matsvinnslösningar och vinner tillbaka gästernas förtroende. Resultatet blir att 2026 markerar vändpunkten: försäljningsvolymerna ökar tydligt igen (kanske +3–5 %), antalet konkurser faller tillbaka mot mer normala nivåer och man börjar tala om en ny “restaurangboom” lagom till 2027–2028. Det här scenariet må låta optimistiskt, men det är inte orealistiskt, det bygger på att allt går åt rätt håll samtidigt. Som krögare kan du bidra till att förverkliga det genom att ligga i framkant: implementera effektiva arbetssätt, våga satsa på marknadsföring när andra drar ned, och vara lyhörd för vad gästerna efterfrågar.

Vilket scenario är mest troligt? Troligen landar verkligheten någonstans mellan bas och positivt, men med regionala skillnader. Storstadsregionerna kan se snabbare återhämtning tack vare turism och köpstarkare kundbas, medan vissa mindre orter kanske ligger närmare det negativa scenariot om många lokala hushåll har det tufft ekonomiskt. För dig som driver restaurang gäller det att planera för det värsta men hoppas på det bästa. Genom att ha en handlingsplan för ett fortsatt tufft läge, samtidigt som du investerar i förbättringar som kan ge dig försprång om det vänder, så “försäkrar” du verksamheten oavsett utfall. Nästa avsnitt handlar om just det, vad prognoserna konkret betyder för dig som krögare och vilka strategier du kan börja med redan nu.

Vad betyder prognosen för dig som krögare?

Så skyddar du lönsamheten i ett tufft läge

Om utsikterna för 2026 fortfarande är ansträngda, behöver du som krögare fokusera på kärnfrågan: lönsamheten. Det handlar dels om att öka intäkterna (mer om det strax), men minst lika viktigt är att hålla kostnaderna under kontroll. Här är några nyckelstrategier för att skydda din lönsamhet när marginalerna är små:

1. Gör en kostnadsrevision – hitta dina läckor: Börja med att gå igenom alla utgifter i detalj. Kan du förhandla bättre inköpspriser från leverantörer, kanske genom att samordna inköp med andra krögare i din stad? Hur ser ditt energiförbrukningsmönster ut, kan du sänka elkostnaden genom att investera i LED-belysning eller justera ventilationen? Små besparingar kan summera till stora belopp över ett år.
   
   Tips: Sätt dig ner med din bokföring och identifiera de 5 största kostnadsdrivarna i verksamheten. Fundera på minst en åtgärd för att minska var och en av dem, om så bara med några procent.
   
   
2. Optimera menyn för lönsamhet: Ditt menyutbud kan gömma både guldkorn och fallgropar. Säljdata från kassa och kök kan avslöja vilka rätter som har högst marginal och vilka som faktiskt kanske går med förlust. Överväg att trimma menyn till färre, mer lönsamma rätter, det sparar även in på lagerhållning och svinn. Prisanpassa smart: våga höja priset på storsäljare om gästerna älskar dem, men kanske sänk priset eller portionstorleken på dyra rätter om det behövs för att få kalkylen att gå ihop.
   
   Tips:Beräkna råvarukostnad och täckningsbidrag för varje enskild maträtt. Rödflagga dem som har tveksam lönsamhet och testa att byta ut eller justera dessa.
   
   
3. Se över personalplaneringen: Personalen är din viktigaste resurs, men lönekostnaden måste stå i proportion till intäkterna. Analysera försäljningsmönstret över veckan och schemalägg personal utifrån beläggningen, inte tvärtom. Kanske kan du klara dig med en person mindre under de lugnaste timmarna, eller så kan köket stänga en timme tidigare om det nästan aldrig kommer gäster sent en tisdag. Var också transparent med personalen om läget och involvera dem i att hitta smartare arbetssätt (ofta har de bra idéer för effektivisering).
   
   Tips: Använd försäljningsdata (t.ex. från ditt kassasystem) för att matcha intäkt per timme med personalkostnad per timme. Om du ser tider där personalkostnadsprocenten är orimligt hög – justera schemat därefter.
   
   
4. Kontroll över portioner och svinn: I tuffa tider måste varje råvara räknas. Säkerställ att köket följer recepten noga så att portionerna inte varierar och blir för stora av misstag. Inför rutiner för att ta vara på mat som annars skulle slängas, kan gårdagens bröd bli krutonger till salladen? Kan överblivna grönsaker bli en dagens soppa? Många framgångsrika restauranger har minskat sitt matsvinn radikalt, vilket direkt förbättrar kostnadskontrollen.
   
   Tips: Börja mäta ditt svinn varje dag under en vecka, hur mycket kastas och varför? Sätt sedan mål, t.ex. att halvera svinnet inom tre månader, och involvera personalen med en liten belöning om målet nås.
   
   
5. Håll koll på nyckeltalen och agera snabbt: Slutligen, se till att du har koll på din ekonomi i realtid. Följ din dagliga försäljning, bruttomarginal, personalkostnadsprocent och andra viktiga nyckeltal. Om något sticker ut (t.ex. att bruttovinsten faller en månad) undersök och åtgärda omedelbart.
   
   Tips: Avsätt tid varje vecka (t.ex. måndag förmiddag) för en snabb “Business Review” där du går igenom föregående veckas siffror. Den timmen kan ge dig insikter som sparar eller tjänar tusentals kronor, genom att du fångar upp trender tidigt.

Dessa åtgärder hjälper dig att skydda din lönsamhet genom att ta kontroll över kostnaderna. Ingen av dem kräver magi, bara disciplin och regelbunden uppföljning. Det handlar om att driva en tajt skuta där inget resursslöseri tolereras. I en lågkonjunktur klarar sig de restauranger bäst som är operativt skickliga och kostnadsmedvetna. Genom att börja idag med små förbättringar (t.ex. justera termostaten, förhandla om kaffeleverantörens pris, planera menyn utifrån säsongens billigaste råvaror) kan du successivt bygga en motståndskraftig verksamhet. Och när konjunkturen vänder upp har du förhoppningsvis en “lean” organisation som kan blomstra med bibehållen kostnadskontroll.

Hur du kan växa även med nolltillväxt i restaurangbranschen

Att branschen som helhet står stilla eller krymper behöver inte betyda att din restaurang inte kan växa. Det handlar i grunden om att ta marknadsandelar och hitta nya intäktsströmmar, snarare än att förlita sig på att “marknaden” ska växa av sig själv. Här är några strategier för att växa trots en tuff omvärld:

• Satsa på marknadsföring och synlighet, när andra drar ned: I lågkonjunktur minskar ofta konkurrenterna sin marknadsföring för att spara pengar. Det ger dig ett gyllene tillfälle att sticka ut. Se till att din restaurang är top-of-mind hos gästerna. Uppdatera din Google-profil och håll koll på recensioner; många gäster väljer restaurang via Googlesökningar och ranking i rekommendationer.
  
  I vår guide om hur din restaurang rankar högre i Google och AI-tjänster beskriver vi konkreta steg för att öka din digitala synlighet, Läs mer: Ranka högre i Google. Överväg också riktad annonsering i sociala medier eller lokaltidningar med erbjudanden som drar folk en lugn dag.
  
  Knepet: fortsätt vara synlig och attraktiv medan andra ligger lågt, då är chansen större att gästen väljer just dig när de bestämmer sig för att äta ute.
  
  
• Differentiera dig med unika upplevelser: Om vanliga restaurangkoncept kämpar kan du växa genom att erbjuda något annorlunda. Det kan vara temakvällar (t.ex. vinprovning, gästkock på besök, musikkvällar), speciella menyer vid högtider, eller ett unikt koncept som ingen annan i området har. Folk är beredda att spendera på sådant som känns speciellt. Fundera på vad som är ditt ställes “hook”, varför ska gästen komma till dig och ingen annanstans? När du hittat det, kommunicera det tydligt i all din marknadsföring. Skapa gärna ett par stora event per år som blir snackisar i stan.
  
  Knepet: även i dåliga tider unnar sig människor enstaka guldkorn, se till att din restaurang erbjuder de upplevelserna som folk sparar till.
  
  
• Odla lojala stammisar och lokala ambassadörer: Att vinna nya gäster är dyrt, men att få befintliga att komma en gång extra kan vara guld värt. Satsa därför på kundlojalitet. Samla kontaktuppgifter (med gästens samtycke) och håll dialog via nyhetsbrev eller SMS. Belöna trogna gäster med ett lojalitetsprogram, till exempel varje 10:e lunch gratis, eller exklusiva inbjudningar till provsmakningar för stamkunder. Personliga hälsningar på födelsedagar eller jubileum skapar starka band. Lokala stamgäster kan bli dina bästa ambassadörer som drar med sig vänner och kollegor. I vår artikel om gästrelationer och kundlojalitet för restaurangägare förklarar vi hur lojalitet kan bli nyckeln till din tillväxt. Läs mer om gästrelationer och lojalitet.
  
  Knepet: börja enkelt, lär dig namnen på dina frekventa gäster och bjud på något litet extra ibland. Känslan av att vara igenkänd och uppskattad gör att gästerna återkommer trots tider av sparsamhet.
  
  
• Diversifiera intäkterna: Tänk utanför den traditionella “ät på plats”-lådan. Kan du erbjuda catering till lokala företag eller event? Hembakat bröd eller er egen sås på burk som säljs över disk? Kanske matlagningskurser under lugna månader? Vissa restauranger har startat matlåde-subscription för lunch till kontor, andra kör pop-up kök på marknader. Genom att ha flera ben att stå på blir du mindre sårbar om matsalen gapar tom ibland. Och tvärtom, när matsalen är full kanske cateringverksamheten kan pausa, du styr efter efterfrågan.
  
  Knepet: identifiera vad din restaurang är riktigt bra på (er USP) och fundera hur det kan paketeras för andra kanaler. Om ni t.ex. är kända för er sås, sälj den. Om kocken är en profil, håll specialkvällar eller gästspel hos andra.
  
  
• Håll koll på konkurrenter och ta vara på luckor: I en stagnerande marknad handlar växa ofta om att ta andelar från andra. Var därför uppmärksam på konkurrenter som drar ner eller stänger. Om en liknande restaurang i grannskapet går i konkurs, kan du anställa någon av deras duktiga medarbetare, eller locka över deras gästkrets med ett erbjudande? Finns det ett geografiskt område eller segment i din stad som nu är underbetjänat? Kanske kan du utöka leveransområdet för din take-away nu när färre aktörer finns.
  
  Knepet: nätverka med kollegor och följ lokal media, så att du är först att få nys om förändringar på marknaden. Var inte rädd att tänka opportunistiskt, i kris uppstår också möjligheter att växa på andras reträtter.

Genom att vara proaktiv och offensiv kan du alltså växa din verksamhet även om inte “kakan” som helhet växer. Din andel av kakan kan bli större. Det kräver energi, kreativitet och ibland investeringsvilja i svåra tider, men historiskt har många framgångsrika restauratörer lagt grunden till sin framgång just under lågkonjunkturer, genom att göra det lilla extra medan konkurrenterna tappade gnistan.

Sammanfattningsvis: var strategisk, känn din marknad och gäst, och våga satsa på det som differentierar dig. Då står du starkare, oavsett hur branschkurvan rör sig.

Vilka gäster du ska satsa på 2026

I en tid av begränsad efterfrågan gäller det att fokusera på rätt gäster, de som faktiskt kan och vill besöka din restaurang. Men vilka är det? Här är några gästsegment som kan vara särskilt viktiga att satsa på under 2026:

• Stammisarna och de lojala lokalborna: Dina återkommande gäster är guld värda. De bor kanske i närheten eller jobbar i området och har dig som favoritställe. Dessa personer är sannolikt de som fortfarande går ut och äter någorlunda regelbundet trots lågkonjunktur (kanske skippar de dyra resorna och unnar sig en utemiddag istället). Ge detta segment extra kärlek: lär känna dem vid namn, skräddarsy erbjudanden (”vi har sparat ditt favoritbord, välkommen på fredag!”) och bygg upp ett lojalitetsprogram som belönar frekventa besök. Stammisarna är också dem som sprider gott word-of-mouth lokalt. En nöjd återkommande gäst tar gärna med sig nya vänner till sin “stamkrog”. Satsa därför på att göra dina lojala gäster till ambassadörer.
  
  
• Unga vuxna med socialt fokus: Statistiken visar att unga människor, särskilt unga män i storstäder, är de som oftast äter restaurangmat även i tuffare tider. Denna grupp (20–35-åringar kanske) prioriterar socialt umgänge och upplevelser, och drar eventuellt ner på andra utgifter innan de slutar gå ut. Se till att du är relevant för dem: ha en aktiv närvaro på sociala medier, överväg att köra specialkvällar som attraherar unga (t.ex. after work-erbjudanden, quiz-kvällar, DJs på lördagar om det passar konceptet). Unga gäster är trendkänsliga, haka på populära teman (t.ex. en specialmeny kring en Netflix-serie eller ett viralt matkoncepthack). Om du får unga “inne” hos dig kan de bidra med puls och även locka äldre målgrupper som smittas av atmosfären.
  
  
• Företagskunder och affärsgäster: Även i lågkonjunktur behöver affärslivet rulla. Säljare tar med kunder på lunch, team ska ut och äta ibland, konferenser ordnas. Företagskunder har ofta lite större plånbok än privatpersoner under svåra tider. Se därför om du kan öka din dragningskraft för dem: kanske erbjuda ett smidigt bokningssystem för större sällskap, ge faktureringsmöjlighet åt företag, eller skapa en “snabb affärslunch”-meny som är attraktiv för lokala kontor. Knyt kontakter med företagen i ditt område, skicka ut en personlig inbjudan till deras HR- eller kontorschef att komma och proväta lunch hos er med rabatt. Om du blir det självklara valet för affärsluncher eller after works i kvarteret har du en stadig intäktskälla.
  
  
• Turister och besökare (om din ort drar sådana): Har du en restaurang i en stad eller ort dit turister kommer? Då kan denna grupp vara din räddning. Utländska turister kan ha fördel av den svaga kronan och upplever Sverige som billigare, de spenderar gärna på mat och upplevelser. Se till att nå dem: uppdatera din profil på Tripadvisor, ha menyer på engelska (minst), och tänk på vad turister söker (lokal mat? genuin miljö? instagramvänlighet?). Samarbeta gärna med hotell i närheten, de kan rekommendera gäster till dig om ni har en deal. Turistströmmen är förstås säsongsbunden, men en bra sommarsäsong kan bära en hel årsbudget.
  
  
• “Value hunters”, prismedvetna familjer och pensionärer: Vissa grupper kommer inte gå ut lika ofta, men de går inte nödvändigtvis aldrig ut, de söker bara mer värde för pengarna när de väl gör det. Barnfamiljer och pensionärer kan lockas av tidiga sittningar med specialpriser (t.ex. “middag före kl 18:00 till 20 % lägre pris” eller familjepaket där barn äter billigare). Om din restaurang kan anpassa erbjudanden för att vara det prisvärda alternativet i området fångar du upp dem som annars hade avstått. Tänk kreativt: kanske en “dagens rätt” kvällstid som byts varje dag och är kalkylerad att vara mättande men billig? Eller särskilda senior-menyer på lunchen. Visa att du bryr dig om dessa gäster, de är tacksamma och lojala om de känner att de får mycket värde hos dig.

Naturligtvis kan inte alla restauranger rikta sig till alla segment, men fundera på vilka som är mest relevanta för dig. Poängen är att vara medveten om vem som fortfarande går ut och spenderar pengar, och säkerställa att just de personerna har en anledning att välja din restaurang. Genom att skärpa din målgruppsstrategi och kommunikation kan du få ut mer av en mindre total marknad. Och kom ihåg: nöjda gäster i kärnmålgruppen kommer tillbaka oftare och berättar för fler, i osäkra tider vill folk minimera risk, så om en vän rekommenderar varmt ökar chansen att man vågar prova. Satsa därför på de gäster du verkligen kan göra nöjda, och gör dem extra nöjda.

Varför traditionella byråupplägg ofta inte räcker

Kostnad, ledtid, mätbarhet och beroende av enskilda konsulter

Många restauranger har genom åren tagit hjälp av externa marknadsföringsbyråer eller konsulter för att nå ut till gästerna. Reklambyråer, PR-konsulter, sociala medier-kreatörer, i goda tider kan det kännas självklart att anlita proffs. Men 2025–2026 ifrågasätter allt fler krögare de traditionella byråuppläggen. Varför? Här är några skäl:

• Byråer är dyra och varje krona räknas nu: En extern byrå kan ta höga arvoden, ofta i form av månatliga retainerkostnader eller timpris över tusenlappen. För en liten eller medelstor restaurang med pressad ekonomi är det svårt att motivera utgifter på kanske 10 000–20 000 kr i månaden för marknadsföringstjänster som man inte ser direkt ROI på. I dagens läge behöver du ofta snabba resultat (fler gäster i veckan, inte bara varumärkesbyggande inför nästa år). Då kan dyra byrååtgärder kännas som fel prioritering. Många krögare försöker istället göra mer själva eller leta kostnadseffektiva digitala verktyg.
  
  
• Långa ledtider håller inte i en snabbföränderlig vardag: Förr planerade man kanske kampanjer med månaders framförhållning via byråer. Idag kan spelplanen skifta från vecka till vecka (t.ex. snabbt väderomslag som påverkar gästantal, eller en viral trend man vill haka på). Traditionella byråer har sina processer, briefing, versioner, godkännande, vilket tar tid. Som krögare i en digital tidsålder vill du kunna agera här och nu. Exempel: du märker på måndag att bokningarna för helgen är låga; istället för att ringa byrån för en kampanj som ändå tar en vecka att sjösätta, vill du själv skicka ut ett erbjudande till stamkunderna direkt. Flexibiliteten att agera i realtid gör att byråmodellen känns klumpig för många.
  
  
• Svårt att mäta effekt och svårt att våga satsa blint: Klassisk marknadsföring via byrå (annonser, PR-event etc.) kan vara svår att direkt koppla till gästantal och försäljning. I en tajt ekonomi har du inte lyxen att hoppas att “det nog ger effekt på sikt”. Du behöver veta vad som funkar och inte. Tyvärr är vissa byråinsatser för diffusa i resultat. Digital marknadsföring är mer mätbar, men om byrån sköter alla dina konton kanske du inte själv får insyn i datan på detaljnivå. Dagens krögare vill ha transparent mätbarhet: t.ex. att se hur många som kom via en viss kampanj, hur en Facebook-annons konverterade till bokningar, osv. Byråer levererar ofta snygga rapporter, men ibland saknas den råa datan eller så är det fördröjning. Det duger inte när varje kampanjkrona måste räknas hem.
  
  
• Beroendet av enskilda personer: Små företag blir ofta beroende av specifika personer, det gäller även byråer. Kanske finns det en duktig konsult hos byrån som “kan vår grej”. Men vad händer om den personen slutar eller byter roll? Kontinuiteten kan brytas. Eller om byrån plötsligt prioriterar en större kund och din restaurang hamnar längst ned på to-do-listan? Att lägga hela sin marknadsföring i händerna på externa kan bli riskfyllt. All kunskap om din gästbas och marknadsstrategi sitter utanför din egen organisation. Många restaurangägare känner sig idag mer sårbara i sådana upplägg, särskilt efter pandemin då man insåg värdet av att äga relationen till gästen direkt.

Sammanfattningsvis: traditionella byråer och konsultupplägg kan vara både kostsamma, trögrörliga och ge ett visst avstånd till din egen kunddata. I en tid då du som krögare behöver vara smidig, kostnadseffektiv och datadriven kan det vara svårt att motivera en stor extern byråbudget. Det betyder inte att alla byråer är dåliga, expertis kan såklart tillföra mycket, men många väljer nya sätt att lösa marknadsföringen.

Istället ser vi en trend att restauranger flyttar hem marknadsföringen eller använder nya digitala lösningar. Det kan handla om att anställa en junior marknadsförare internt som växer in i rollen, eller att använda smarta digitala plattformar som sköter mycket automatiskt (mer om det nedan under Guestro). Fördelarna är kontroll, snabbhet och kostnadskontroll. Du kan justera dina budskap dag för dag, du äger datan över dina gäster (nyckeln till lojalitet) och du spar pengar genom att slippa dyra mellanhänder. I en bransch med så tajta marginaler som restaurangnäringen är detta ofta en mer hållbar väg 2026.

Hur Guestro hjälper restaurangbranschen 2026

Gästdata, AI och BI som konkreta verktyg i vardagen

Vi har talat mycket om digitalisering, data och nya verktyg, låt oss nu konkretisera hur en plattform som Guestro kan göra skillnad för dig som restaurangägare. Guestro är en modern helhetslösning som kombinerar gästlojalitet, marknadsföring och affärsinsikter på ett ställe. Syftet är att ge dig de verktyg som stora kedjor har (CRM-system, BI-analys, automatiserad marknadsföring) men paketerat för vanliga restauranger och caféer. Här är några sätt Guestro hjälper till:

• All din gästdata samlad, känn din kund: Med Guestro kan du bygga upp din egen databas av gäster, inklusive kontaktuppgifter och preferenser, på ett sätt som följer GDPR. Varje gång en gäst bokar bord, använder ditt wi-fi, joinar ditt lojalitetsprogram eller svarar på en kampanj samlas den datan in. Över tid ger det en guldgruva av insikter: du kan se hur ofta en viss kund besöker, vad hen brukar beställa, hur mycket hen spenderar, osv. Istället för att den kunskapen ligger utspridd i bokningsböcker, kvittosystem och personalens minne, har du den lätt tillgänglig digitalt.
  
  Resultatet: du kan segmentera dina gäster och rikta rätt erbjudande till rätt person (t.ex. skicka ett SMS med vinkväll-erbjudande till de kunder du vet brukar beställa vinflaskan).
  
  
• Automatisk och personlig marknadsföring med AI: Guestro har AI-drivna funktioner som analyserar gästdatan och sköter mycket av marknadsföringen åt dig. Till exempel kan systemet automatiskt skicka ut ett välkomstmejl till nya gäster med en rabattkod för nästa besök. Eller identifiera att “Lisa” inte varit hos dig på tre månader och då trigga ett SMS med “Vi saknar dig, kom tillbaka och få dessert på köpet!”. AI:n kan också ta hänsyn till mönster, ser den att tisdagar är lugna kan den föreslå eller rentav schemalägga en kampanj just på tisdag eftermiddag till utvalda kunder. Allt detta händer i bakgrunden enligt de regler du ställt in, vilket betyder att din marknadsföring blir både mer träffsäker och tidsbesparande. Du behöver inte sitta och manuellt skicka ut 100 SMS, Guestro gör det åt dig, personligt anpassat, i rätt tid.
  
  
• Affärsinsikter (BI) på ett ögonblick: I stället för att drunkna i kassarapporter och Excel-ark får du med Guestro överskådliga dashboards som visar viktiga nyckeltal för din verksamhet i realtid. Du kan till exempel se beläggningsgrad per dag, genomsnittligt kvitto per gäst, vilka kampanjer som dragit in flest bokningar och mycket mer. Systemet kan jämföra med tidigare perioder och till och med med branschbenchmark (anonymiserat). Det här ger dig beslutsunderlag baserat på data och inte bara magkänsla. Harvard Business Review noterade att restauranger som använder data för att fatta beslut blir mer framgångsrika i längden. Guestro gör denna datadrivna approach möjlig även för mindre aktörer utan egen analytiker. Du får i praktiken en “affärsanalytiker” i datorn som övervakar din verksamhet åt dig.
  
  
• Alla digitala kanaler under kontroll: Guestro integrerar flera funktioner som annars kräver separata verktyg. Du kan till exempel uppdatera din meny eller öppettider i Guestro och så uppdateras det automatiskt på din hemsida, Google-profil, Facebook etc. Plattformen samlar också in recensioner från olika sajter, så att du från ett ställe kan läsa och svara på allt (istället för att logga in på fyra olika recensionsplattformar). Sociala medier-inlägg kan schemaläggas via Guestro. Detta sparar enormt med tid och säkerställer att ingen kanal faller mellan stolarna. Din närvaro online hålls konsekvent och levande utan att du måste anställa en dedikerad marknadsförare för det.
  
  
• Lojalitetsprogram och kampanjer, utan krångel: Guestro låter dig enkelt skapa ett digitalt lojalitetsprogram (t.ex. poäng per köp, eller stämpelkort digitalt). Gäster registrerar sig via en QR-kod eller länk och sedan sköter systemet resten, poäng räknas automatiskt per köp och gästen kan få notiser om belöningar. Likaså kan du skapa kampanjkoder eller erbjudanden i systemet och spåra exakt hur många som löste in dem. Detta gör att du kan experimentera med olika erbjudanden och se vad som funkar bäst, något som tidigare varit svårt om man gjorde allt analogt. Det digitala lojalitetsprogrammet ökar också insamlingen av gästers kontaktinfo, så att din databas växer.

Konkret exempel: Fyll borden en lugn tisdag. Säg att du vill få fler gäster en seg tisdagskväll. Utan ett verktyg som Guestro kanske du skulle sätta upp en skylt utanför eller posta på Facebook och hoppas på det bästa. Med Guestro kan du istället göra så här: systemet har redan identifierat vilka av dina stamgäster som brukar äta ute mitt i veckan. På måndag kväll skickar Guestro automatiskt ut ett SMS eller mejl till dessa, t.ex. “Hej! I morgon kör vi After Work med 20 % på all mat mellan 17-19. Boka bord direkt här – vi hoppas se dig!”. Gästen kan med ett klick boka via länken. När tisdagen kommer har du plötsligt betydligt fler gäster än en normal tisdag, tack vare en riktad insats. Och du behövde knappt lyfta ett finger, systemet skötte utskicket baserat på de regler du satt upp (målgrupp, erbjudande, tidpunkt). Så kan Guestro direkt stärka kassan de dagar det behövs som mest.

Ett annat exempel: Höj snittnotan med personaliserade rekommendationer. Genom att analysera kvittodata kan Guestros AI hitta mönster, t.ex. att kunder som beställer en viss förrätt ofta gillar ett visst vin. Denna insikt kan sedan omsättas i praktiken, kanske får servitören i sin app en notis “Vin X skulle passa bra till deras förrätt Y” och kan föreslå det vid bordet. Eller systemet kan rekommendera till gästen i en app/QR-meny vad hen kan lägga till. Det är samma typ av datadrivna merförsäljning som e-handelsföretag gör (“Andra som köpte X gillade Y”), fast i restaurangmiljö. Resultatet kan bli att gästen spenderar mer och får en bättre upplevelse (förslagen är ju relevanta), vilket ökar din intäkt per gäst utan att höja priserna.

I grund och botten handlar det om att utnyttja de möjligheter som digital teknik och data ger för att driva en smartare verksamhet. Under 2024 såg vi globalt att 73 % av restauratörerna ökade sina investeringar i teknik, den snabbaste takten någonsin, samtidigt som branschen generellt ligger efter många andra i digital mognad. Här kan Guestro göra stor skillnad. Plattformen sänker tröskeln för att använda data och AI i vardagen, så att även en liten kvarterskrog kan fatta faktabaserade beslut och köra avancerade kampanjer utan egen IT-avdelning. När fler aktörer, inte bara stora kedjorna, får tillgång till sådana verktyg blir hela branschen mer konkurrenskraftig och motståndskraftig. Gästerna vinner också på det, de får mer relevanta erbjudanden, bättre lojalitetsförmåner och en smidigare upplevelse totalt sett.

Avslutningsvis: Guestro och liknande lösningar är inte “mirakelkur” som ensam löser alla problem, men de ger småföretagare superkrafter som tidigare varit förbehållna de stora drakarna. I en utmanande tid för restaurangbranschen kan det vara skillnaden mellan att stå och stampa och att faktiskt växa. Tekniken ska inte ersätta den personliga touch och kreativitet som du som krögare har, den ska förstärka den. Som ett verktyg i verktygslådan, där du fortfarande styr skutan men med bättre instrument och kanske autopilot för vissa monotona arbetsmoment. För den som omfamnar detta nya sätt att arbeta finns det mycket att vinna 2026.

Sammanfattning: nyckelinsikter för restaurangbranschen 2026

Den svenska restaurangbranschen går in i 2026 med ärr efter några tuffa år, men också med hopp om en vändning. Låt oss sammanfatta de viktigaste insikterna:

• Läget 2025: Branschen är pressad med minskad försäljningsvolym och rekordmånga konkurser. Kostnaderna (råvaror, energi, löner) har stigit kraftigt, medan gästerna blivit mer sparsmakade med sina pengar. Lönsamheten är ansträngd på bred front.
  
  
• 2026 – försiktig optimism: Ekonomin förväntas stabiliseras och hushållens konsumtion kan öka något när inflationen sjunker och räntorna börjar falla. Restaurangbranschen kan se en svag återhämtning i bas-scenariot, även om det troligen dröjer till 2027 innan man är tillbaka i mer “normala” tillväxttal.
  
  
• Gästerna ställer om: Svenskarna har inte slutat gå på krogen, men de spenderar smartare. Man väljer kanske bort förrätten och skippar spontanfikat. Hemmaätandet har ökat något på bekostnad av restaurangbesök. Samtidigt värdesätter folk upplevelsen av att äta ute – så restauranger som kan erbjuda något extra kan fortfarande locka kunder.
  
  
• Krisen driver förändring: Många restauratörer har tvingats effektivisera och tänka nytt för att överleva. De som har gjort hemläxan (sett över kostnader, trimmat menyer, satsat på stamgäster) står bättre rustade. Innovationstakten har ökat, allt från nya matkoncept till snabbare digital marknadsföring. Detta bäddar för att branschen som helhet kan bli mer produktiv framöver.
  
  
• Digitalisering och data är nycklar: Den restaurang som använder gästdata och digitala verktyg för beslut och marknadsföring har en fördel. Data-drivna restauranger är mer framgångsrika enligt studier. Genom plattformar som Guestro blir det möjligt även för mindre aktörer att arbeta datadrivet och automatiserat, vilket kan öka intäkterna och sänka kostnaderna samtidigt. Tekniken i sig löser inte allt, men den förstärker en bra affärsstrategi och frigör tid för det personliga värdskapet.
  
  
• Fokus för krögaren 2026: Håll stenkoll på ekonomin (skydda marginalerna), vårda dina bästa gäster (lojalitet, återbesök), och kommunicera ditt unika värde så att du står ut i mängden. Var beredd på att agera snabbt om läget förändras. Och dra nytta av de verktyg och stöd som finns, vare sig det är en statlig lättnad eller en ny programvara. Att driva restaurang har aldrig varit enkelt, men med rätt strategi är det möjligt att både överleva och växa, även när omvärlden är tuff.

Slutligen, kom ihåg att svenska restaurangbranschen är seg och dynamisk. Gång på gång har den rest sig efter bakslag, finanskriser, pandemier, och kommit tillbaka, ibland i ny skepnad. 2026 blir kanske inget jubelår, men det kan bli året då grunden läggs för nästa uppsving. Som krögare gör du klokt i att fokusera på det du kan påverka: gästupplevelsen, din effektivitet och ditt erbjudande. Låt oss hoppas att vi framåt slutet av 2026 kan se tillbaka och säga: det var då det vände uppåt igen för kroglivet i Sverige.

FAQ: Restaurangbranschen 2026

Hur mår restaurangbranschen i Sverige 2026?

Branschen är på väg mot viss återhämtning men står fortfarande inför utmaningar. 2024 var mycket tufft med rekordmånga konkurser och fallande försäljningsvolym. Under 2025 stabiliserades läget något och 2026 väntas en försiktig uppgång i takt med att inflationen sjunker och hushållen får mer pengar över. Många restauranger har dock fortsatt pressade marginaler, så branschen mår “okej under omständigheterna” bättre än 2024 men inte tillbaka på glansdagarna ännu.

Kommer fler restauranger gå i konkurs 2026?

Tyvärr väntas konkurserna ligga kvar på en hög nivå även en bit in i 2026, även om toppen kan vara passerad. Under 2024 gick 943 restauranger i konkurs, en rekordhög siffra. I takt med att kostnadsläget förbättras något och konsumtionen ökar kan konkurstakten bromsa in. Men många företag har försvagats under krisåren och alla kommer inte orka hela vägen. Så sannolikt ser vi fortsatt fler konkurser än normalt under första halvåret 2026, framför allt bland mindre aktörer med svag ekonomi. Starkare koncept och kedjor klarar sig bättre, och totalt sett bör konkurserna avta om konjunkturen förbättras mot slutet av året.

Vilka trender påverkar restaurangbranschen mest 2026?

Flera viktiga trender präglar 2026: Ökad prismedvetenhet hos gästerna (man äter ute mer selektivt och söker värde för pengarna, digitalisering av restaurangupplevelsen (fler beställningar, betalningar och kampanjer sker via digitala kanaler), data- och AI-användning för att optimera verksamheten, samt en fortsatt strävan mot hållbarhet och hälsa (lokala och växtbaserade råvaror, minskat matsvinn, etc.). Även arbetskraftsfrågan är en trend: brist på personal och högre lönekrav påverkar driften. Sist men inte minst: upplevelsebaserat restaurangbesök är en trend, gäster vill ha något extra (tema, event, storytelling), inte bara mättnad.

Hur kan jag göra min restaurang mer lönsam i ett tufft läge?

Lönsamhet kräver fokus på både kostnader och intäkter. På kostnadssidan: se över inköp och förhandla priser, minska svinn i köket, optimera personalscheman efter gästmönster och skala bort onödiga utgifter. På intäktssidan: höj snittnotan genom merförsäljning (utbilda personal att föreslå tillbehör), trimma menyn till de rätter som säljer bäst med bra marginal och öka beläggningen under lugna tider med kampanjer. Ett datadrivet arbetssätt hjälper, följ upp nyckeltal som råvarukostnad och personalkostnad noga varje månad. Var också lyhörd mot gästerna: nöjda gäster spenderar mer och kommer tillbaka. Vi har i en separat guide listat 5 konkreta strategier för att öka restaurangens försäljning som kan vara till hjälp för lönsamheten.

Hur använder jag gästdata för att växa min restaurang?

Gästdata (information om dina kunders besökshistorik, preferenser, kontaktinfo m.m.) är ovärderligt för att skräddarsy marknadsföring och erbjudanden. Börja med att samla in data på ett etiskt sätt, t.ex. via ett lojalitetsprogram eller bokningssystem där gäster frivilligt lämnar sin e-post. Analysera sedan: vilka är dina topp-10 % mest lojala gäster? Belöna dem och uppmuntra fler besök. Vilka gäster har slutat komma? Skicka personliga “vi saknar dig”-erbjudanden. Data låter dig segmentera kunder och kommunicera rätt sak vid rätt tid, istället för massutskick som kanske bara 5 % bryr sig om. Med moderna verktyg som Guestro kan mycket av detta automatiseras. Enligt Harvard Business Review lyckas restauranger som är datadrivna bättre på sikt. Vår guide om gästrelation och kundlojalitet går djupare in på hur du praktiskt kan arbeta med gästdata för att driva tillväxt.